I princip alla som har fungerande balansorgan kan drabbas av åksjuka. Vissa faktorer kan öka eller minska risken:

• Ålder: Barn under två år blir sällan eller aldrig åksjuka eftersom deras balansorgan ännu inte är fullt utvecklat. Barn mellan två och tolv år blir särskilt lätt åksjuka medan människor över 70 år har en mycket lägre tendens att bli åksjuka.
• Ärftlighet: En del personer (ca 5-10 % av befolkningen) är extremt benägna att bli åksjuka. Anledningen till detta vet man inte exakt. I motsats till detta blir helt döva människor aldrig åksjuka.
• Ökad risk för åksjuka: Personer med migrän har ökad risk för att bli åksjuka. Om du är trött eller druckit alkohol ökar risk för åksjuka.
• Anpassning: För de flesta gäller att kroppen anpassar sig till åk- eller sjösjuka efter 2-3 dagar, dvs att kroppen "vänjer" sig.

Utdrag från Vårdguiden: "Åksjuka är kroppens varningssignal i samband med flera tolkningskonflikter i hjärnans centrum för balanssignaler. Innerörats balansorgan, ögonen och känselorgan i hud och leder sänder hela tiden information till hjärnan om kroppens läge och rörelser. Även rörelser i synfältet registreras.

När huvudets rörelser inte stämmer med vad ögonen eller känselorgan i kroppen rapporterar till hjärnan får man rörelsesjuka. Hjärnan jämför också ständigt inkommande balanssignaler med en förväntad bild av hur det borde vara. Översvämningen av motstridiga signaler till hjärnans system för hantering av balanssignaler ger upphov till en flodvåg av transmittorsubstanser som påverkar också de närmast belägna nervkärnorna"

Källa: www.vardguiden.se

Inledande symptom: Hur en kommande åksjuka känns upplevs olika av olika personer. Normala symptomer är trötthet och gäspningar i kombination med ökad svårighet att koncentrera sig. Man kan också bli känslig för snabba rörelser och börja känna obehag i magtrakten. 

Utvecklade symptom: När de inledande symptomer övergår i "åksjukestadiet" blir kroppens reaktioner ofta i form av att man kallsvettas, fryser, känner illamående och kräker. Oftast blir personen blek i ansiktet och blir överkänslig mot lukter. Man kan också få balansproblem.

Före resan: För att minska risken för åksjuka är ett bra tips att vara så utsövd som möjligt. Undvik fet mat och alkohol före och under resan. Kolhyderatrik mat dagen innan resan minskar risk för åksjuka. Om du vet att någon i familjen har lätt att bli åksjuk kan man ge åksjukemedel. De flesta åksjukemedel skall tas någon tid innan man påbörjar resan. Innan semester/bilresan kan det vara en idé att prova ut bra åksjukemedel hemma någon tid innan avresa så att man vet att medlet fungerar och ger minimalt med bieffekter.

Under resan: För att minimera risk för åksjuka bör man sitta så långt fram som möjligt i buss och bil. I baksätet ökar risk för åksjuka. Undvik att läsa och titta ner utan fäst blicken långt bort på vägen eller i horisonten. Andra förebyggande återgärder kan vara att tex sjunga, undvika att ha det för varmt i bilen, vädra bilen kontinerligt och att småäta. Det är också viktigt att ha tillräckligt med vätska i kroppen och kontinerligt göra pauser.

Barn och åksjuka: Kontrollera kontinuerligt barnen om de börjar bli tysta, bleka, loja eller ointresserade. Om du märker tendens till åksjuka, stanna och gör en paus. Minimera den tid som barnen sitter och läser eller tittar på film. Lägg in frekventa pauser i bilkörningen, tex vid en lekplats, för att få barnen att röra sig.

Om man har möjlighet att göra långkörningar medan barnen sover så minskar risk för åksjuka. Normalt sätt minskar risken för åksjuka om man sover.

• Fass » Orsaker, behandling och läkemedel mot åksjuka
• Yrsel.com » Mer information och artiklar om åksjuka
• Vårdguiden » Mer information om åksjuka